22 november 2011

Vuxensnack tack

Reporter: "Äääär det så att det kääänns sssspecieeeellt när ni speeeelar iiiihop? Som att det äääär något som häääänder när just niiii två spelar tillsammmmans?" (göteborgsdialekt med lätt skruvad ton).
Artist: "Ja, så är det nog".

För det första är jag så trött på ledande frågor (= ajabaja på intervju-utbildningar, grundnivå). För det andra trodde jag att jag fått in Barnkanalens motsvarighet på radion när P3 rattades in idag. Bytte snabbt kanal, då jag redan har fullt upp med att hejda fler barnsliga strömmar än de lekar jag utför med mina små på dagarna. Samma känsla sköljer över mig när man tvingas titta på kortfilmer under träffarna med föräldragruppen på BVC. Vuxna människor i filmen tror att det är bebisarna de ska instruera, eller möjligtvis deras små äldre syskon. När jag tänker efter så finns denna ton med överlag i babysammanhang. Annat är det om en vuxen människa får ont någonstans... "Ta en alvedon. Ring om du inte är bättre om två veckor". Ok, om jag inte dött  innan ni har telefontid nästa gång.

På fredagarna kan jag njuta en del av Magnus Ugglas fyndiga kommentarer på radion, en frisk fläkt i kändisfattiga Stockholm, som beter sig på samma sätt oberoende vem han talar med. Litteraturpristagare eller valfri 6-åring, det är detsamma. Denna distans till inställsamhet är beundransvärd.

För övrigt har jag under mina lekfulla stunder idag fått lära mig flera nya ord. Tack Elvis. (1 år & 8mån). Knappt att det hände på en dag under universitetstiden. Mitt eget fel säkert, men sen var det ont om så temperamentsfulla lärare också. Få av dem hotade mig genom att trycka in ett halvätet slemmigt äpple i munnen om jag svarade fel. Hade antagligen varit lika effektfullt då som nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar